Denna helgen har verkligen varit fullspäckad och vi har fått till inte bara en utan två träningar samt en dagstur ute i skogen. Så sjukt kul med en helg helt fokuserad på roligheter istället för att behöva kötta ikapp plugget som man har missat under veckans gång, njuter alldeles för mycket av att jobba mindre pass. I fredags eftermiddag blev vi upphämtade av Sofie och Douglas och tillsammans åkte vi till Skepplanda i Älvängen. Vi startade kvällen med att gå en promenad varvat med lite kättingdrag för båda hundarna och därefter gick vi på den obligatoriska fikan och till slut körde vi några noseworksök. Ozzy var redan sjukt trött så han fick enbart två mycket enkla sök varav ett var hans första fordonsök, kan summera det hela med för mycket tassar och för lite fokus. Jag agerade även fotograf när Sofie och Douglas sökte, tyvärr var solen på väg att gå ner så bilderna blev rätt korniga men jag lägger in mina två favoriter här nedan ändå så att ni får se. Sammanfattat en sjukt mysig kväll och en bra start på helgen! I lördags så var vi uppe tidigt för att bege oss in till Göteborg där vi skulle möta upp min mamma för en dagstur i skogen. Min mamma opererade nämligen sin fot för ca ett år sedan och ville testa att gå med foten på lite tuffare terräng så jag och Ozzy ställde självklart upp som sällskap. Vi tog etapp 3 av Bohusleden som går mellan Skatås och Kåsjön, den lättaste och kortaste etappen av de alla på sina 8 km - perfekt för vårat ändamål. Trots detta så lyckades vi gå fel vid två tillfällen och gick lätt 1 mil ändå, vi stannade även på vägen för att äta lunch som vi hade tagit med oss vilket var väldigt mysigt. Ozzy var ett riktigt as denna dagen och var jobbig att ha att göra med trots att han gick i dragsele och midjebälte, trött blev han i alla fall och han sov igenom hela buss- och tågresan hem. Idag, söndag så har vi vilat ikapp oss under hela förmiddagen för att sedan vid tre tiden möta upp Vendela och Barbie här i Lödöse för lite träning. På schemat stod viltträning för Ozzy och nosework för Barbie och själva tanken bakom träffen var att få lite bilder tagna på båda hundarna. Ozzy skötte sig ändå helt okej - jobbig som fan i passiviteten men skötte sig riktigt bra sen när han fick träna. Han fick hämta fågeln flertal gånger och kom in med den till mig under majoriteten av utskicken, dock blev han trött mot slutet och släppte den då lite var som. Trots detta så var hans grepp riktigt bra idag, han är fortfarande lite för hård och låter jag honom nosa för länge på viltet så börjar han plocka fjädrar, men jag tror och hoppas att detta kommer försvinna med lite mer träning och sen stadga på det. I pauserna så bjöds det på lyxfika som Vendela hade fixat, så kul att träffas igen då det var ett bra tag sedan sist! Bild på Vendela och Barbie från deras sök idag, blev riktigt nöjd med denna. Under kvällen har jag bara suttit och redigerat en del bilder från dagens träning och planerat kommande vecka. Ska fokusera mycket på plugget så att jag ligger bra till inför de dagar jag är borta nästnästa vecka samt få till några träningspass med Ozzy, både fysrelaterat och lite jakt, gärna även ett viltspår om tiden finns.
0 Kommentarer
Som jag nämnde i förra inlägget så hade jag planer på att köpa en online kurs i vilthantering för apportering till vardag och fest och göra vilthanteringen till vårt träningsprojekt för denna sommaren. Sagt och gjort, tidigare denna veckan köpte jag hem online kursen - utan återkoppling. Jag velade ett bra tag på om jag skulle ta återkoppling eller ej men valde tillslut att strunta i det då det inte är något ovanligt problem vi behövde få hjälp med utan jag ville mest ha mer kött på benen och nya verktyg för att komma vidare i träningen. Jag är såhär i efterhand jätte nöjd att jag valde den utan återkoppling, det blev verkligen perfekt för oss och där vi är i träningen nu. Jag har varit väldigt snabb med att skumma igenom den fullspäckade kursen (så det går när man har sommarlov och alldeles för mycket fritid) och har redan hunnit kika igenom och anteckna ner från ungefär halva kursen. Men vi har bara gjort en enda övning i kursen än så länge - den första "grundövningen", men jag ser redan sån enorm stor skillnad!! Övningen vi gjorde kallades "viltpromenaden" och gick ut på att låta hunden övertyga sig själv att ta fågeln, inget tjat eller något från mig som förare utan allt var på hundens villkor och dens egna vilja. Jag trodde att vi skulle få göra denna övningen under några tillfällen innan han skulle ta och gå med fågeln men oj vad han överraskade mig! Ca 6 minuter in i träningspasset tar han upp fågeln (dessutom i ett helt ok grepp) och bär den i nästan en hel minut!! Han går alltså från att spotta ut fågeln så fort vi börjar röra på oss till att bära den i en hel minut på ett tillfälle, sjukaste någonsin. Efter detta avbröt jag passet och gick hem för att avsluta på topp - dessutom var det soligt ute och jag ville inte pressa honom för hårt i den värmen. Nerkortad video från passet nedan. Utöver att bjuda på många spännande övningar så har jag även fått bra info kring kontinuitet från kursen. Jag har tidigare varit extremt osäker på hur ofta man bör träna med fågel, vissa säger att man ska göra det väldigt ofta för att hålla igång medan andra menar att man ska träna mer sällan för att inte tjata ut det. Jag har bestämt mig för att ungefär ett pass med vilt i veckan blir bra tills han kan bära flertal sorters vilt utan problem och vi kan börja väva in viltet i annan träning såsom dirigering och sök. När han kan detta går vi ner till ett pass varannan/var tredje vecka och desto säkrare han blir - desto längre tid mellan varje pass. Dock vill jag fortfarande hålla vilthanteringen färsk efter detta och kommer därför köra på minst ett pass i månaden under de kommande ett-två åren, därefter lite då och då för att påminna.
Detta är mina tankar just nu i alla fall, allt beror egentligen på våran utveckling och om vi stöter på några problem på vägen. Ska bli kul att se vad mer dessa nya verktyg och övningar kan göra i vår jaktträning! Idag har dagen fyllts av hundträning av inte bara en utan två hundar. Vinga är nämligen på besök här fram tills på lördag då hennes matte är utomlands. Så jag passade idag på min enda helt lediga dag denna veckan att aktivera de båda. Jag började dagen med att dra med Vinga ut för att lägga ett klurigt viltspår till Ozzy. Han behöver nämligen klurigheter för att bli fokuserad i spåret lärde jag mig på viltspårslektionen vi var på för några veckor sedan så Vinga fick följa med för extra störning. Jag dränkte även klöven i blod i början och gick sedan hela spåret utan att bloda mer och skvätte även blod på två träd vid starten. Extra störning blev det när spåret gick rakt igenom harbajs och över en mini bäck - verkligen massor av klurigheter, precis som han vill ha det. När vi kom tillbaka gick jag ut med Ozzy och rastade honom snabbt innan jag drog fram lite byggmaterial jag hittade på tomten (livet när man bor i ett renoveringsprojekt) och byggde en liten noseworkbana på våran parkering. Jag och Vinga körde lite nosework för ett väldigt bra tag sedan, 2014 eller 2015 har jag för mig men sen dess har vi inte kört alls. Och Ozzy och jag körde mycket för ca ett år sedan men pausade också fram tills för några veckor sedan då vi lite smått tog upp noseworken igen. Så planen var att de båda skulle få göra några utomhussök på banan jag hade fixat. Sagt och gjort, med Vinga betingade jag först in doften lite vid sidan av för att påminna henne efter alla år och sedan fick hon göra två väldigt enkla sök på banan. Hon är så annorlunda från Ozzy på alla sätt som går då hon är långsam, försiktig och har ingen riktig motivation längre vilket såklart är förståeligt då hon faktiskt är 12 år gammal. Trots detta gjorde hon ändå ett bra jobb på sina två sök och hittade doften båda gångerna. Sedan var det Ozzys tur, och wow vad han var duktig idag trots att det bara var hans andra utomhussök någonsin. Han hade sjukt bra fokus, var noggrann och visade tydligt när han hade hittat doften genom att stanna upp och dutta med nosen på doften - en bra början till när vi sedan ska lägga in en markering. Han var även väldigt snabb och tyckte att det var kul så han fick istället tre sök. Jag har verkligen fått mersmak för noseworken och speciellt när många vänner tränar samt tävlar i sporten och inspirerar en. Jag kommer fortfarande att huvudsakligen träna jaktapportering då det är det vi brinner för allra mest och vi båda älskar över allt annat, men noseworken kan vara en bra sport att ha vid sidan om och träna på lite då och då. Han tycker ju faktiskt att det är riktigt roligt och visar sånt bra fokus på de få passen vi har kört nu i år. Och på eftermiddagen fick herren gå sitt spår. Spåret var som jag nämnde fullt med klurigheter men även en vinkel och ca 300m långt med en liggtid på strax 3 timmar. Det märks verkligen efter våran privatlektion att han behöver en riktig utmaning i spåret för att bli motiverad. Hans spårarbete var absolut inte det bästa någonsin idag men han var mer motiverad än vad han tidigare har varit och bara det är en win. Tidigare har det nästan känts som att han vet vart spåret fortsätter men väljer att virra runt och tugga på pinnar istället för att han tycker att det är för "lätt och tråkigt". Idag kämpade han på väldigt bra och virrade bara bort sig på ett ställe precis vid slutet. Utöver det var det ett väldigt bra spår och framförallt ett spår i rätt riktning gällande vårt "problem".
De 3 senaste månaderna har vi tagit en paus när det kommer till Jaktträningen, det enda som vi egentligen har gjort är att träna på vilthanteringen under ca ett tillfälle per månad, annars ingenting. Den främsta anledningen till varför det har blivit såhär är snön. Såklart kan man träna när det är snö ute men det är jobbigare för både Ozzy och mig, och att träna jakt i inomhushall med andra hundar runtom funkar inte i dagsläget. Men även för att jag inte har haft några riktiga riktlinjer i jaktträningen. Jag har mest kört på och tränat på det som vi har tyckt varit roligt för stunden, detta har gjort att vi har kommit väldigt långt i vissa moment men knappt börjat introduceringen i andra. Så när jag nu tänkte dra igång med jaktträningen igen hade jag ingen aning om vart jag ville börja och ingen plan på hur jag ska ta mig dit jag vill. Jag har därför tagit några veckor på mig nu och klurat ut en plan som jag hoppas och tror ska funka för oss, det känns i alla fall riktigt bra. Jag kommer inte att gå in på hur planen ser ut för varje moment här på bloggen då detta inlägget skulle ta 40 minuter att läsa men jag kan säga så mycket som att vi kommer fokusera på några fåtal moment nu i vår och mängdträna som bara den på dom. Momenten som vi kommer träna på denna våren är jaktfot, stoppsignal + inkallning och såklart vilthantering. Jag valde ut dessa moment då vi inte har kommit långt i någon av dem samt att det är dessa moment som behöver extremt bra stadga för att ett helt prov ska kunna funka. Utan en bra inkallning eller bra hantering av viltet nollar man hela provet på en gång. Fotad av Vendela Sandell. Idag var första träningspasset sedan jag helt hade planerat klart och det gick så himla bra! Ozzy var taggad, hade mycket energi och fokuset fanns verkligen där. Det blev ett väldigt kort pass men vi hann ändå nöta igenom många viktiga bitar. Idag låg fokuset på stoppsignalen och fotgåendet. Stoppsignalen har vi inte kört mycket alls tidigare, jag tränade en del på det när han var valp och unghund men har sedan dess inte alls fokuserat på det utan det har snarare hamnat bakom. Därför ville jag idag mest testa och se hur hans stoppsignal såg ut i dagsläget och om en ny introducering av kommandot var nödvändigt eller ej. Jag måste ändå säga att jag blev överraskad över hur mycket han kom ihåg, han lyssnade riktigt bra och satte sig varje gång när jag blåste i pipan. Dock var hans sättanden väldigt sega men det var väntat, bara att fortsätta mängdträna och få in lite mer säkerhet i honom så kommer nog farten automatiskt. När det kommer till fotgåendet har jag inte riktigt lagt in ett kommando på det än. Jag har tidigare ibland sagt "följ" (som kommer bli vårat jaktfot kommando) när vi har tränat och han har gått som han ska men inte tillräckligt många gånger för att han ska fatta vad det betyder. Han fattade dock ändå vad det var jag ville se av honom på dagens träning och skötte sig jättebra här med! Nästa steg blir mängdträning och att lägga på kommandot så att han förstår momentet bättre. Även öka längd, tid och vara mer konsekvent med att han inte får lyfta på huvudet och kolla på mig alls vilket han har en tendens att göra i dagsläget. Fick delar av träningen filmat så bjuder på några korta klipp från träningen: Jag är hur taggad som helst nu på allt vad jakt heter och att få träna mot tydliga mål istället för att varje träning är oplanerad och flamsig. Ska även se till att ta tag i att hitta någon/några som tränar jaktapportering inom göteborgsområdet så att man kan träffas och bolla idéer, för jag är fortfarande väldigt osäker på allt jag väljer att göra när det kommer till just jaktapporteringen.
Dom två senaste dagarna har vi här nere på västkusten fått otroliga mängder snö, för att vara just västkusten. Nästan så man kan kalla det snökaos. Såklart har detta utnyttjas så gott det går och Ozzan har fått leka hejvilt i den djupa snön både igår och idag, man får verkligen passa på innan den försvinner. Lite jobbigt är det dock att transportera sig, speciellt här ute på landet. I princip alla gångbanor är oplogade och det är 5 dm djup snö man ska konka sig igenom, därav har det fått blivit lite kortare promenader och istället mer bus för att trötta ut honom ändå, vilket absolut har uppskattats av flatteungen som är helt galen i snön! Både igår och idag har jag dock trotsat snökaoset och åkt mot Torslanda hållet. Igår för att åka hem till Vendela ute på Hönö och spendera några timmar där, det blev en väldigt mysig "halvdag" med promenad av Barbie, matlagning och en hel del prat. Ozzan fick stanna hemma med pappa och ta en välbehövlig vilodag. Idag har vi mött upp Vendela och Barbie igen på Hundarenan i Göteborg för en timmes hallträning. Faktiskt första hallträningen för oss detta året. Jag och Ozzy tränade mestadels på övningarna som vi har fått i läxa från kursen vi går på just nu men även lite lek så att han ska öva på att kunna leka med mig i svårare miljöer. Jag måste ändå säga att passet gick sjukt bra, vi hade denna gången hyrt en större hall så vi fick plats att träna i varsin ände samtidigt och Ozzy höll fokus trots att Vendela och Barbie tränade bara några meter bort. Så sjukt duktig! Mot slutet av timman försökte vi sätta hundarna bredvid varandra för att kunna ta en bild, gick väl sådär med två kärleksfulla flattar som hellre vill ha hångelfest och speciellt med Ozzy som är tok förälskad i Barbie och inte har den bästa stadgan. Trots att bilden blev dålig så är detta sjukt bra att träna på och något som vi båda har bestämt att vi kommer fortsätta med. Att ta dem sista 5 minuterna av passet och lite snabbt träna på stadgan när en annan hund sitter bredvid, något som man aldrig riktigt tänker att träna på men som verkligen, verkligen behövs! Annars har jag fått gå på två viktiga lektioner idag och fått en del plugg gjort, imorgon blir det att plugga hela förmiddagen och åka in till hundarenan igen på kvällen för vårt tredje kurstillfälle. Det här med svart hund i snö asså, bara svart klump bilder alla tre... (Klicka på bilderna för att förstora dom)
Denna dagen har verkligen blivit en pluggdag in i det sista. De nya kurserna för denna terminen började nämligen i måndags och det är mycket som ska skrivas ner och sättas igång med nu i uppstarten. Kurserna jag läser detta halvåret är Biologi 1, Kemi 1, Matematik 2c och Historia 1b. Och just naturämnena är inget som jag har så lätt för naturligt (och ändå går jag naturlinjen) så därför gäller det att jag hänger med och verkligen förstår vad som tas upp. Men jag hann även med lite träning under lunchen i form av vilthantering. Vi har nu i ca 2-3 månader tränat otroligt lätt och kravlöst med en fågel på våran tomt under 3 tillfällen. Det som jag har gjort är att låta honom nosa och gripa fågeln hur han vill med det enda kravet att om han börjar plocka fjädrar eller griper för hårt/tuggar så tar jag bort den från hans räckhåll. Första gången var han till en början skeptiskt mot den men med tiden har han nästan blivit alldeles för bekväm med den och jag ser tendenser till tuggande hos honom, därav låter jag honom aldrig hålla i den själv. Utan jag håller alltid i ena ändan av fågeln även om han håller den fint och korrekt, så att jag snabbt kan ta den ifrån honom om han börjar tugga. Har han ett fint grepp om fågeln så kastar jag iväg godisbelöning som han får ta. Viktigt för mig att tänka på är att hålla honom lugn och sansad hela tiden så att han inte går upp för mycket i varv och börja tugga och plocka fjädrar. Därav belönar jag enbart med godis och har ett lugnt kroppsspråk under hela passet. Idag var han väldigt duktig, såg en tendens till tugg en gång men annars ett riktigt fint grepp om fågeln och varken för löst eller hårt. Nästa gång ska jag testa att släppa fågeln när han håller i den och se om han bjuder på avlämningar i min hand eller om det blir för svårt att gå/sträcka sig med den i munnen. Som ni nog förstår går jag väldigt långsamt fram när det gäller vilthantering, främst för att jag själv inte har så mycket kött på benen i just detta område men även för att jag inte vill stressa fram något halvdant. Bättre att ta sin tid och få riktigt fina gripanden med minimala fel än slarviga gripanden där han tuggar eller släpper fågeln. De 2 övre bilderna är från dagens träning och den nedre från en träning för 2-3 månader sedan,
första gången han fick nosa på fågel sen han var liten valp. Fotad av the one and only Vendela. Eftersom att Ozzy har lyckats skada sig, igen... och just nu är på koppelvila är det väldigt dött på hundtränings fronten här hemma. Istället försöker jag planera inför kommande träningar och vad vi ska fokusera på de sista veckorna av detta året. Men för att det inte ska vara helt dött här på bloggen så tänkte jag samla ihop några små klipp jag hade i mobilen från tidigare apporteringsträningar och lägga upp dem i detta inlägget. Alla är filmade under September-Oktober.
Äntligen har jag fixat lite vilt åt min to-be jaktretriever. Var i torsdags och köpte några få fåglar genom ssrk, två änder, två kråkor och en duva fick det bli till att börja med då vi ej har hunnit köpa en frysbox än och har det väldigt krampat med frysplats. Och igår var det dags för Ozzys viltpremiär! (om man bortser från en gång på valpträffen när han var 3 månader). Vendela kom nämligen upp till Lödöse runt lunch för lite viltspår och apportering. Barbie fick ett viltspår som la till sig under tiden vi tränade på en plan en bit bort och Ozzy fick träna lite apportering och dem båda fick nosa på vilt. Vi tränade inte mycket alls men jag kände mig väldigt nöjd efter enbart ett pass med några utskick på en dummie. Han hade oerhört bra fokus för att vara lös och störning av annan hund, men jag råkade köra på lite för länge och tillbaka fick jag en hund som kom ut ur fokusbubblan och sprang iväg till Barbie. Jag måste verkligen bli bättre på att inte fortsätta köra när det går bra och hellre sluta alldeles för tidigt än försent. När vi sedan tog fram fågeln blev båda hundarna helt galna och väldigt till sig. Ozzy nosade som bara den på fågeln men ville absolut inte ha den i munnen. Han var inte rädd utan bara väldigt osäker på vad han förväntades göra med den. Testade att leka lite med den för att få upp honom men då började han slita av fjädrar så det var inte bättre heller. Tycker det är riktigt svårt att veta hur jag ska introducera vilt för honom på bästa sätt, ska man låta han nosa några tillfällen och sedan prova med apportering eller ska man vara snabb och rakt på? Vi har en riktig nöt att knäcka här. Vendela hade även med sig kameran och tog några superfina bilder på Ozzy när han apporterade. Något som var extremt välbehövligt. Hoppas att vi ska få till det här med vilthantering inom snar framtid så att jag även kan få en fin bild när han faktiskt håller fågeln och inte när den ligger framför honom x).
I detta inlägg tänkte jag skriva lite om hur vi ligger till i varje "moment" i jaktapporteringen. Och med moment menar jag dem sakerna som jag ser som nödvändiga att kunna indelade i små kategorier eller vad man väljer att kalla det. Främst är detta inlägg till för mig så att jag om några månader kan kika tillbaka och ser hur mycket vi har lärt oss under den perioden men jag tycker även att det är kul att dela med mig lite mer utav jaktapportering här på bloggen då det är det som vi tränar mest just nu. Jag började träna jaktapportering mer seriöst i somras, innan dess hade vi lite smått börjat på några få moment såsom inkallning, stoppsignal och enkla dirigeringar men det var absolut inte så strukturerat som nu. Jag tycker att vi har utvecklats otroligt snabbt på bara dessa drygt 4 månader och jag ser fram emot att fortsätta utvecklas. Vårat långvariga mål är ett WT men beroende på hur bra det går med Ozzys stress får vi se om det är möjligt någon gång, om inte så ska vi i alla fall vara startklara för ett WT. Jag skulle även vilja gå på en jaktkurs tillsammans med Ozzy så att vi får chans att träna och lära oss mer om jaktapportering i en svårare miljö. 24 Oktober 2018: GRIPANDE: Han har ett lite för löst grepp tycker jag men samtidigt så tuggar han aldrig på den. Griper upp dummien korrekt, i mitten 9 av 10 gånger och jag är väldigt konsekvent med att enbart belöna honom dom gångerna som han griper den korrekt. Vi har även lite vilt på ingång som jag ska introducera honom för snarast, han har enbart fått nosa på vilt en gång tidigare när han var ca 3 månader så ska bli kul att se hur han reagerar på det och om han vill bära fågeln eller spottar ut den. AVLÄMNINGAR: Hans avlämningar har blivit så sjukt snygga! Han kommer in med dummien varje gång och trycker den lätt mot min hand. Vi har smått börjat lägga in lite stadga och jag har som högst väntat 7 sekunder innan han har fått ett "tack". Inga problems alls just nu skulle jag säga. PASSIVITET: Just passivitet är ett moment som vi har svårt för även utanför jakten så här går det tyvärr inte så jättebra. Han har utvecklats mycket men vi har en riktigt bra bit kvar innan han ens har en okej passivitet. Men vi tränar på, varje gång vi tränar med en annan hund lägger vi mycket fokus på just passiviteten och även innan varje träningspass här hemma så kör vi några minuters uppbunden passivitet. Går väldigt sakta framåt. INKALLNING: Nja, vi har överlag problem med hans inkallning även i vardagen. Enda gången han faktiskt kommer är när vi är mitt i ett träningspass och han har bra fokus på mig. Skulle jag pipa i den med störning runtom eller på en skogspromenad skulle han skita totalt i mig. Hans ingångar kan även bli lite sneda då och då så behövs lite mer pill där. Gäller väl bara att fortsätta mängdträna och vara noga med att ej koppla honom när han kommer in samt att ge rikligt med belöning varje gång. STOPPSIGNAL: Vi håller just nu på att lära in vändningarna i stoppsignalen. Alltså att han ska vända sig om när jag blåser en stoppsignal och han är påväg ut, bort från mig. Vi har precis börjat så än så länge förstår han inte så jättemycket. Annars är han väldigt seg när han stannar och det kan ta upp till 6-7m innan han väl stannar och sedan några sek innan han sätter sig ner. Även här behövs en hel del mängdträning. NÄRSÖK: Vi har inte börjat med närsök överhuvudtaget än och tror att jag kommer vänta med att introducera det tills i alla fall nästa år. Vill ha en mer säker "ut" dirigering innan jag lär in ett närsök. JAKTFOT: Just nu mängdtränar vi mestadels. Han förstår meningen med "följ" och går väldigt fint bredvid min sida och kollar för det mesta framåt, han kan bjuda på ögonkontakt men då är jag noga med att avbryta och gör om-gör rätt. Men som sagt, massor av mängdträning där vi går några få steg och belönar, testar att svänga då och då och även att stanna. SKOTT: Han har aldrig reagerat på skott överhuvudtaget så för nu är jag inte så orolig över det här momentet. Men självklart är skott något som vi behöver träna mer på om vi ska satsa helhjärtat på jakten och jobba mot ett WT. Blir nog några öppen träningar till våren med skott, dock är jag väldigt noga med HUR jag skottränar då just ljud är något såpass känsligt som kan gå från jättebra till dåligt genom enbart en mindre bra händelse. DIRIGERING: Det momentet som vi jobbar allra mest med just nu. Och det märks verkligen! Han har på bara några veckor blivit så fin i dirigeringarna och lyssnar väldigt bra. Höger och vänster sitter jättebra, inget att klaga på - samma med push backs. Det enda som spökar är "ut", Ozzy har nämligen börjat söka efter dummien på "ut" vid gömda dummies (där han ej ser dummien) istället för att springa på en rak linje så där har vi gått tillbaka lite och jobbar med godis i skål i högt gräs så att han inte kan se skålen framför sig utan får förlita sig helt på kommandona jag ger honom. (Om någon har bra tips på hur jag kan lära honom att börja springa på en rak linje vid gömda dummies istället för att börja söka får ni gärna lämna en kommentar). VATTENARBETE: Det kommer dröja ett bra tag innan vi ens börjar träna apportering i vatten. Detta då jag vill att allt ska sitta "på marken" innan vi blandar in vatten i det hela men också för att Ozzy har en tendens att bli helt galen i vattnet och skita totalt i mig. Retriever much x) Önska jag hade haft några fina bilder när han faktiskt apporterar men det har jag icke så ni får leva med två höstiga bilder där han i alla fall håller i ett löv.
Som jag lite snabbt nämnde i ett inlägg häromdagen så har vi tagit upp rallylydnaden igen. Vi gick faktiskt på en Rallylydnad steg 1 kurs förra hösten men då Ozzy's stress var som värst under den perioden så valde jag att lägga rallyn på hyllan ganska direkt efter kursen och fokusera på viktigare saker i träningen. Nu, ungefär ett år senare så känner jag att vi lite smått kan ta upp det igen då hans stress har gått ner otroligt mycket och han börjar bjuda på lite fokus i träningssammanhang. Just nu har vi inga ambitioner att tävla utan vi tränar mest för att det är kul och en sport som passar oss båda väldigt bra - utan så strikta regler och att man får lov att flamsa och tjoa på plan. Men skulle Ozzy någon gång hålla fokus såpass bra bland andra hundar så att en tävling är möjligt så kommer vi såklart att köra, mestadels för min egen ångest på tävlingar så att jag får öva på att vara i sådana sammanhang och även Ozzy. Det vi i alla fall har börjat med just nu är att få upp hans driv i fotgåendet. Då det enbart ska vara ett fotgående som håller i rallyn så har jag inte så jättestora krav utan jag vill enbart få upp hans attityd så att han inte hamnar för långt bak och riskerar att få fokus på någon störning istället. Samt att jag vill att fotgående ska vara något superroligt så att det blir enklare att träna uthålligheten senare. Sedan har jag även introducerat honom för tre nya kommandon som behövs på lite olika skyltar. Och istället för att försöka förklara för er hur kommandona ser ut och på vilka skyltar som dom används så har jag satt ihop en film här nedan: varning för blåst Kommandona är: Bakom (när han står framför och ska göra en höger ingång), Runt (gå ett varv runt mig) och Sväng (Skylt 127, U-sväng och han går bakom min rygg). Och dessa är egentligen dem enda kommandona som jag känner är nödvändiga att lära in då han redan kan sitt, ligg, stå samt följa handen och ett bättre fotgående är på g. Sedan behövs det dock hundratals timmar av störningsträning.
Ska faktiskt bli så kul att komma igång med rallylydnaden igen, en väldigt rolig sport som vi båda tycker om! Och jag känner även att det kan vara bra att ha en annan sport att byta av med så att det inte bara blir jaktapportering som tränas på vecka efter vecka. |
Linnea Eriksson, 17 årFödd och uppvuxen i Göteborgs innerstad men bor numera ute på landet i Lödöse, Lilla Edet. Kategorier
Alla
Arkiv
Januari 2020
|