Idag började vi äntligen på våran stress kurs, som jag har längtat efter detta enda sedan jag såg kursen någon gång i November. För även om Ozzy kanske inte är den mest stressade hunden jag har träffat så finns det mycket stress kring andra hundar, och den stressen hindrar oss just nu från att kunna träna med andra utan att skämma ut oss. Därför blev jag superglad när jag såg att Hundens Hus som är mitt favoritställe att kursa på skulle ha en kurs för att förhindra stress och få en mer fokuserad hund. Kursen går vi för Cathrine Löfmark och jag är redan efter första tillfället oerhört nöjd med henne som kursledare, känns som att vi har ganska lika tänk kring hundträning. Som sagt var idag vårat första tillfälle och det var lite annorlunda mot hur dom kommande kommer att bli, idag var det nämligen enbart teori och det var inga hundar med. Jag tyckte att det var superbra att första tillfället var på detta sättet för man fick bra information om dom andra hundarna som man kan ha med sig när dom ska träffas för första gången och såklart också massor av bra övningar som man kan använda sig av under kommande tillfällen. För när man har en hund som är stressad på kurs så blir man oerhört fokuserad på hunden och har inte tiden alls för att anteckna vad kursledaren säger eller ibland till och med ens ta in det i huvudet. Stort plus på det! Teorin tyckte jag var väldigt lärorik även fast jag hade koll på det mesta. Det som vi gick in på var nämligen hur hunden reagerar på stress under inlärning och hon ritade då upp "stress-stegen", "trafikljuset" och "A-B-C kartan". Jag har i tidigare kurser fått veta mycket om trafikljuset och stress-stegen men A-B-C kartan var för mig något helt nytt och något som jag verkligen tar med mig. Jag tror även att många andra hundägare kan ta åt sig av kartan i sin inlärning och jag slänger därför med en bild på mina anteckningar här nedan. Är nog ganska svårt att förstå vad som menas enbart utefter några korta slarviga anteckningar men om ni googlar finns det säkert massor av mer info för er som är intresserade. (ber om ursäkt för världens slarvigaste handstil) Man fick även ett häfte på 10-15 sidor med ännu mera tecken på stress, hur man kan undvika stress och alla möjliga övningar som kan göra det lättare för hunden. Ska verkligen läsa på i detta häfte till nästa gång och anteckna ner det som jag tror kan hjälpa oss på något sätt. Till slut fick vi med oss några bra övningar som vi ska göra tills nästa gång, det var mest basic saker som jag gjorde mycket med Ozzy som valp såsom filtträning, godishanden, myggan och andra självbehärsknings övningar. Men det är alltid bra att repetera och att träna extra mycket på det nu när vi om två veckor faktiskt ska sitta i en hall med fem andra lika stressade hundar och försöka ha situationen under kontroll. Om jag är orolig? verkligen. Men jag får bara försöka förbereda mig så gott som det går och träna mycket på dom övningarna vi har fått nu under tiden. Nästa tillfälle blir den 14/2! En bild på oss båda (ovanligt nog) från spårtillfället i lördags tagen av Vendela för att komponera
för den kassa mobilbilden på mina slarviga anteckningar.
0 Kommentarer
Nu har det gått ett tag sedan jag publicerade inlägget om att jag inte skulle börja på Forshaga och jag har hunnit samla mina tankar lite och lagt upp en plan som jag i nuläget känner mig nöjd med. Sedan är man ju bara människa och tankarna ändrar sig hela tiden men för nu känns detta rätt.
Jag går ju fortfarande i sista året av grundskolan och har nu lite mer än 4 månader kvar innan jag är helt klar med den biten men som mina tankar ser ut just nu angående gymnasiet kommer det att bli distans med inriktning på samhällskunskap. Jag vill egentligen gå naturvetenskap men jag är inte säker på att mina betyg räcker och då är min plan istället att i så fall byta efter en termin till naturvetenskap. Många av mina släktingar har reagerat på att jag ska just läsa distans istället för att gå på en "vanlig" skola nu när jag ändå stannar hemma. Min främsta anledning till detta är för att jag fick Ozzy just för Forshaga och jag lovade mina föräldrar att efter grundskolan är Ozzy helt mitt ansvar. För som det är just nu åker min Pappa hem på rasten för att gå ut med Ozzy, detta är inte hållbart i 3 år till och jag gjorde ett löfte att låta honom bli fri från detta när jag börjar gymnasiet och det kommer jag hålla. Sedan tycker jag mer om att jobba självständigt och jobbar alltid bäst hemifrån där jag kan sitta i lugn och ro. Därför tror jag att distans kommer bli perfekt för mig, det enda som jag ser som en nackdel är att det kan bli väldigt ensamt men samtidigt har jag mina vänner som jag kan umgås med ändå. Tanken är även att kombinera skola och något extrajobb vid sidan om. Faktiskt så var jag idag på mitt nya deltidsjobb i ett stall och jobbade min första dag. Jag är bara inhoppare på helger för dom normala arbetarna än så länge men det räcker faktiskt gott och väl. Tanken är väl att jobba kvar här till höst om jag trivs då det alltid är en fördel att ha jobbat med djur innan om jag senare vill söka ett heltidsjobb inom djurbranschen. Att få lite extra pengar är heller inget att klaga på, blir ju lätt tomt på kontot när man har hund. Men för nu så är jag som sagt fast i grundskolan, kan knappt vänta tills jag äntligen är klar med den här skiten och kan få börja läsa mot det som jag faktiskt vill bli - djursjukskötare eller veterinär. För helst av allt vill jag läsa vidare efter gymnasiet och bli just Veterinär. Dock tror jag inte att jag har staken för att klara av allt det plugget så jag ska försöka satsa på djursjukskötare och se vart jag landar. Vem vet, kanske vill jag något annat när jag går ut ur gymnasiet om 3,5 år och då kommer jag satsa på det. Idag blev det viltspår som vanligt varje helg för både mig och Ozzy men även för Vendela & Barbie. Skillnaden denna vecka var dock att vi spårade på ett helt nytt ställe. För efter flertal veckor i samma skog som vi dessutom behöver traska upp och ner för ett berg 4 gånger under ett tillfälle för att kunna spåra i så ville vi verkligen testa på ny miljö. Därför fick det denna veckan bli spår på äng!
Som vanligt började vi med att lägga varsitt spår till hundarna, Ozzys blev ca 400 m långt, en liggtid på ca 2,5 h, 4 vinklar och rejält blodat var tredje steg förutom i vinklarna där jag blodade vart annat steg. Viktigt att nämna är även att spåret gick över en liten asfaltsväg, där blodade jag väldigt mycket. Kan nog säga att dagens spår var hans sämsta spår någonsin, han virrade totalt iväg redan från början, fick upp spåret då och då men för det mesta sprang han bara på rakt fram. Missade dom två första vinklarna helt och hållet (kunde inte styra honom då jag själv inte visste exakt vart dom gick) och första halvan var bara katastrof. Någonstans i slutet där fick han dock upp spåret igen och gjorde en helt klockren vinkel och bara ångade på väldigt fint till han hittade klöven. Tror det var en blandning av att spåret var på äng vilket är svårare, att det var frost när jag la spåret och att Vendela under tiden tog bilder så det blev lite extra störning som gjorde det väldigt svårt för honom. Fick riktigt fina bilder iallafall! Reminder till mig själv är även att inte göra ett så svårt spår första gången vi spårar på ny terräng. Medan spåren låg tog vi även en långpromenad på en slinga runt en sjö i närheten, och efter att båda hundarna hade fått gå sina spår lät vi dom även få springa lösa lite på den stora ängen och busa av sig. Under tiden tog Vendela några bilder på dom båda, slänger med några av dom här nedan. Idag var det dags att hyra träningshall med Vendela ytterligare en gång, kommer bli många såna här kvällar tills det blir lite varmare ute och då även många inlägg om det eftersom att denna bloggen främst är till som en utvärderingssida för våran träning.
Idag hade jag faktiskt skrivit en plan, dock var det inte så punkt till pricka och det var inget specifikt så som vi skulle göra då och då utan mer en lista med lite förslag på saker som vi kunde göra. På listan hade jag nämligen skrivit ner alla lugnande övningar/träningar jag hade i huvudet innan vi åkte hemifrån. Bland annat hade jag skrivit ner - Godishand, ryggsäcken, pendeln och nötkött i aktiveringsben men även lite mer. Tanken var att jag skulle testa på några olika lugnande övningar och försöka på något sätt få fram vad han blir mest lugn av, vet såklart att det kan variera lite då och då med tanke på att störningen varierar och blir mer lugn eller mer intensiv men på ett ungefär tänkte jag. Vi började med att jag kletade i rått nötkött i aktiveringsbenet jag hade med mig så fick han ligga och slicka på det, så fort han reste sig upp tog jag bort det från honom (passade även på att fylla på med mera gotta i när jag ändå tog bort det) och så fort han la sig ner och var tyst igen fick han tillbaka benet och även 2-3 allergifoder bitar för att det skulle vara extra kalas. Detta gick faktiskt såpass bra så jag valde att inte testa det andra, dom flesta andra övningarna har vi försökt med ändå och det kändes verkligen superbra med benet och att han fick just slicka som ger väldigt mycket lugn till en stressad hund. Tror även att denna övningen kommer vara bäst ändå oavsett vad vi testar för det blir en väldigt tydlig markering när han gör rätt och när han gör ett oönskat beteende i och med att han får ha benet när han gör rätt och det försvinner på en gång när han gör fel. När jag istället bara ger godis hela tiden när han är lugn så blir det mer hopp i det och jag förstår om han inte riktigt fattar när han gör fel då. Hoppas verkligen, verkligen att han tål nötkött nu så att vi kan fortsätta med det i träningen i framtiden för det var väldigt enkelt att bara kleta ner några bitar i benet. Överlag är jag nöjd, han kanske inte skällde mindre än vad han brukar men det blev mer tydligt för honom när han gjorde rätt och jag tror att detta kan vara rätt väg för oss att gå för nu. Det enda som jag känner kan bli problem är senare om man ska ta bort benet, men min plan just nu är att man tar bort den sakta och ersätter med godis och sedan ger tillbaka om han fortsätter ligga ner. Får klura på det, först och främst måste vi se till att han kan vara helt tyst med benet innan vi går vidare såklart. Dom senaste dagarna har faktiskt varit händelserika men trots det har bloggen fått stå tom till nu. Hade inte alls något sug att blogga både i förrgår och igår så jag gör så att jag slänger ihop allt i ett och ser till att skriva klart det nu. I Torsdags efter skolan så hade vi bokat hall en timma med Vendela & Barbie, som vanligt så fokuserade jag för det mesta bara på att han skulle vara tyst och ligga ner. Tycker det ser så lika ut för varje gång vi tränar så jag vågar inte säga att jag ser några framgångar än, för som det är nu så måste jag ju faktiskt ge honom mat i princip hela tiden under passet för att han ska vara tyst. Går jag iväg eller slutar mata för någon minut så börjar han skälla och ha sig. Testade även att leka lite med honom, kanske inte det bästa när jag vill få honom lugn men det jag snabbt ville testa var om han ens hade något intresse i leken när det var såpass mycket störning. Och det hade han faktiskt! Han lekte på bra, kanske inte världens bästa grepp eller kamplust men han lekte med mig och det känns som en sådan lättnad, vill han vara engagerad med mig i leken med den störningen så har jag hopp om att han någon gång ska kunna ha fokus på mig i övrigt också med samma störning. Igår hade vi ett bokat besök hos Veterinären, främst för bölden som jag hittade på Ozzy förra veckan men också för att hans ena öra verkar aldrig bli fri från svamp. Dom tog massor av prover från bölden men allt dom hittade var blodceller så dom gav mig en rengöring att tvätta rent på bölden 2 gånger om dagen tills den försvinner och sedan att jag skulle ringa och höra av mig om några dagar hur den ser ut. Men det verkade inte vara något tecken på att det skulle vara cancer iaf så jag känner mig väldigt lättad just nu. Öronen var dock inte samma glada visa, i ungefär 11 månader nu har han haft öronsvamp fram och tillbaka och det verkar aldrig någonsin bli bra så efter att vi har testat nötkött i 2 veckor som vi ska börja med idag så ska vi starta en kortison kur och ta bort svampen helt. Kortison är inget som jag sådär se framemot att ge han för jag vet vilka extremt stora biverkningar det kan ha men att gå med öronsvamp i 11 månader till och från är inte bra det heller och att få bort svampen helt hade varit en sådan lättnad. Idag har vi inte gjort så mycket förutom att åka till farmor och farfar. Dom har nämligen en liten skog precis bakom deras tomt som nästintill alltid är helt öde så jag gick ner där och gick runt lite med Ozzy, tog nog en 30-40 minuter att gå runt hela skogsdungen så då förstår ni hur liten den är. Jag passade även på att ta lite bilder på Ozzy i deras bakgård, vädret var väldigt kasst och himlen var helt grå så blev inte nöjd med bilderna alls och sparade bara några få av alla jag tog. Var förövrigt dom första bilderna jag har tagit 2018. Dåligt fokus men var bara tvungen att spara denna bilden
Idag hade vi hyrt en timma i Minihallen på Göteborgs hundarena helt ensamma. Var så skönt att äntligen få komma iväg och träna hund då både måndag och tisdag fick bli pluggdagar eftersom det är mycket som ska in nu denna veckan. Planerna för idag var att fokusera träningen på jaktgrunder - även fast vi inte kanske tränade så mycket linjetag så skulle vi leka fram avlämningar och jobba upp följsamhet och stimuluskontrollen, sedan även passivitet! Faktiskt så vet jag inte om jag kan säga att det gick så bra men samtidigt inte dåligt, han var så konstig idag faktiskt, det var som att ena sekunden ville han jobba och andra sket han i - sprang iväg eller bara lallade runt. Fick många fina delar men också några där jag mest undrar vad som hände. - Hur som så började vi passet med avlämningar i lekform, med andra ord "kom tillbaka med den" träning. Tänker att detta är vägen vi kommer gå för att få till fina avlämningar till slut. Avlämningarna var faktiskt superfina idag. Jag fick locka lite på honom men han kom på en gång och ville att jag skulle vara med i leken, det enda jag klagar på är hur han, jag - vi kampar tillsammans. Tycker det blir så ryckigt och att han drar så mycket åt sidan, (ska försöka jobba på detta genom att förstärka när han kampar rakt bakåt.) - Därefter skulle vi bara snabbt gå igenom linjetag 1-2 gånger men det blev totalt kaos så jag valde att avbryta och köra en paus på några minuters passivitet. Glömde tyvärr bort att filma när det blev kaos vilket jag ångrar nu, man kanske inte alltid vill visa när det går fel men det är viktigt att även göra det - för allt är inte bara guld och gröna skogar. Efter vilan ville jag inte ge upp på det helt så jag körde en repetition till och den satte han klockrent! - Efter en lång paus så var vi igång igen med lite fotgående, jag ville mest se hur vi låg till i träningen där då det var några månader sedan vi tränade på det seriöst. Som ni kan se i filmen här nedan så måste vi jobba en hel del på vårat fotgående om det ska funka på någon form av tävling, eller ens träning. I början visste jag inte ens vad han höll på med, snurrade runt mig och satte sig så jävla snett, vägrade knappt gå med mig och hoppade upp hela tiden. Jag gick då runt lite och fortsatte med fotgåendet o lite kontakt i det hela - sedan i slutet fick vi till det mcyekt bättre. Fortfarande var han sjukt ofokuserad och stannade upp när vi gick men han följde iallafall med någorlunda bra. - Innan vi avslutade ville jag köra lite stimuluskontroll i form av frikommando. Stimuluskontroll är något som verkligen behövs då han just nu bara springer iväg så fort han har fått godisen efter jag gett honom ett kommando. Därför ska jag försöka lägga en hel del tid på detta och framförallt förstärka hans frikommando genom att tex göra som jag gjorde i videon - säga ett kommando, kasta godis eller leksak medan, ge annat kommando och följer han med på det får han frisignal och får ta godisarna. Här är även filmen från passet, rejäl nerklippt men trots det 3 minuter lång. Har blivit mycket hundsnack nu det senaste på bloggen och väldigt lite om våran vardag, detta är ju egentligen främst en hundblogg så tror inte någon klagar men jag vill ändå kika in och berätta lite vad vi håller på med just nu. Vardagen är faktiskt rätt seg, mycket plugg inför stora prov och inlämningar och tyvärr inte så mycket hundträning som jag hade önskat. Vi gör alltid något litet varje dag som att träna hemma men det är inte alls samma sak som att åka till skogen och ta en långpromenad, spåra eller åka iväg och köra ett träningspass. Men när man är hemma runt 5 varje dag och måste plugga minst en timme så har hela dagen redan runnit iväg och det finns ingen tid kvar att åka någonstans, detta är verkligen det absolut jobbigaste med att bo här i stan. Ingen skog eller hundtränings möjligheter i närheten alls, att bara åka ut till skogen är ett heldags projekt. Annars har jag mycket på G, håller nu på att bestämma mig för vilken körskola jag vill gå på så att jag sedan kan boka handledarkurs någonstans i Mars-April och äntligen få börja övningsköra i Juni då jag fyller år. Ser så framemot att bara kunna få övningsköra och då ska vi inte snacka om körkortet, längtar ihjäl mig! Annat som är inbokat framöver är synundersökning, som jag har dragit ut på det i flera månader, år nu. Jag har ju fattat själv att jag ser dåligt men har helt enkelt bara varit för lat för att ta tag i det, ska nu kolla upp synen och få det fixat innan jag börjar med allt som har med körkortet att göra. Något roligt som har hänt på sistone är att min pappa och faster tillsammans har köpt ett hus i Spanien, jag vet inte om det var planerat länge eller lite spontant men av någon anledning fick jag veta dagen innan. Nu har vi iallafall ett hus i Spanien, tanken är att åka ner nu i vår och handla lite nya möbler och fixa till det lite för att sedan spendera några veckor där i sommar. Jag kommer inte att stanna så värst länge på grund av Ozzy men 2 veckor blir det nog iallafall, sedan något lov då och då utöver det blir det säkert. Sedan har jag en sista sak som jag känner att jag måste dela med mig utav. Känns faktiskt som ett skämt att skriva detta igen men ännu en gång har jag hittat knölar på Ozzy. Just nu känner jag mest att jag ger upp på det här med hund för det mesta just nu går rent utsagt skit och sjukdomarna väller över, det första man får höra när en veterinär läser hans manual är "oj och han är så ung". Men samtidigt som jag vill försvinna och aldrig mer ha hund så är jag någonstans glad att Ozzy har mig och hamnade hos mig och min familj, jag kanske inte är den mest erfarna hundägaren eller tränaren och jag gör flertal fel hela tiden men jag bryr mig om honom som fan och vi ser till att betala och ta hand om hans sjukdomar och framförallt aldrig ger upp. Vill heller inte vara för depp för det kan ju vara något pyttelitet som bara försvinner med en salva men bara tanken att han inte har varit fri från sjukdomar sedan 4 månaders ålder är extremt psykiskt påfrestande. Gammal bild från September i brist på nya.
Det senaste har jag både köpt och läst många hundrelaterade böcker och eftersom att detta är en blogg främst för hund vill jag gärna dela med mig av mina tankar kring dem och om jag kan rekommendera dom för andra. Böckerna jag har läst är "Träna och starta på prov i viltspår" av Terese Brandwold, "Apportering till vardag och fest" av Elsa Blomster & Lena Gunnarson, "Nosework - allt du behöver veta" av Helena Lindhe & Britt Nylund. Träna och starta på prov i viltspår Jag har tidigare spanat in denna boken en hel del och har alltid velat läsa den. Sedan köpte Vendela hem den själv och lånade snällt ut den till mig under några dagar. Boken var väldigt liten och kort, knappt 50 sidor med mycket bilder i. Jag hade väl förväntat mig en längre bok med mer tips på hur man kan avancera träningen men samtidigt står det tydligt på framsidan att det just är en bok för dom som är helt nya på det här med viltspår. Därav kunde jag även det mesta i boken och det var väl inget som var sådär extremt chockande att få läsa om, men jag tyckte mycket om träningsschemat som fanns i boken och kapitlet om vittring och vind samt alla fina bilder. Jag rekommenderar denna boken till alla som är helt nya på det här med Viltspår för då är den säkert guld. Har man dock kommit en bit på sin träning så tror jag inte att man får ut så mycket av den. Apportering till vardag och fest En väldigt tjock bok som verkligen går in på djupet när det gäller apportering med spaniels och retrievers. Jag har velat ha den här boken under en väldigt lång tid så nu när jag äntligen både äger den och har fått läsa så kan jag bara säga att jag är hur nöjd som helst, den överträffade helt klart mina förväntningar. Varje kapitel är bra uppdelat och det är därför i efterhand enkelt att hitta det du söker om du tex behöver läsa om stoppsignalen igen så finns det ett kapitel för bara det. Det är bra bilder och ritningar samt en checklista i nästan varje kapitel där dom tipsar om vilka steg man kan ta för att få till just det momentet. Tycker boken passar oss som är nya eller lite halvnya på apportering bäst men finns säkert mycket som mer erfarna kan lära sig av den också. Rekommenderar den verkligen! Nosework - allt du behöver veta En bok med väldigt mycket fakta kring sporten Nosework men även en liten del om specialsök som nosework grundar sig i. Även fast jag har varit intresserad utav denna boken ett tag hade jag inga direkta planer på att köpa den förens My Dog då jag hade en del pengar kvar och helt enkelt slog till. Är så nöjd nu i efterhand att jag köpte den då jag har fått många bra tips och tankar kring nosework och våran träning. Det är mycket som jag har lärt mig som jag inte hade en aning om innan och tror verkligen att man kan lära sig nytt av den här boken oavsett om man är nybörjare eller erfaren inom sporten. Gillar att den först förklarar hur man lär in det på flera olika sätt beroende på hund men att den även har mycket problemlösningar för varenda kapitel - både för lågmotiverade hundar, spralliga, föremålsintresserade, oerfarna och erfarna och som om inte det var nog även ett helt eget kapitel om problemlösning.
Rekommenderar verkligen den här boken för alla som håller på med Nosework eller är intresserade utav det! Då Göteborgs Hundarena slog till med kanonrea hela Januari ut på deras mindre hallar så har det denna veckan redan blivit totalt två hyrda timmar i träningshall. Första timman hyrde vi i Måndags i minihallen, det blev lite spontant då det var sista dagen på lovet och vi ändå inte hade något planerat så jag tänkte mest "varför inte?". Jag hade för första gången på ett tag skrivit en riktig träningsplan för passet och tanken var att fokusera på jaktgrunder (linjetag & gripanden) men det gick inte alls som planerat, han var ofokuserad och sket totalt i mig när vi körde linjetag så jag avbröt och passivitetstränade i 15 minuter istället, visst det var betald tid men passivitetsträning behövs ändå och hellre det än en konflikt. När vi sedan körde igång igen ville jag inte sätta för mycket krav så vi satte oss ner på marken och körde lite kontakt och sitt, ligg samt stå - enkla grejer helt enkelt. Vi fortsatte med att träna stadgan i sitt med en till lång paus på ca 10 minuter och avslutade med att träna lite stoppsignal och lekregler innan vi tog en till lång paus och slappnade av tillsammans. Inte en så händelserik träning helt enkelt men vi fick ut bra passivitetsträning och det är alltid något. Blev inte så mycket film då jag totalt glömde bort att filma allt för jag var så inne i träningen men bjuder på en gammal träningsbild från Oktober tagen av Vendela. Andra timman hyrde vi idag och då ihop med Vendela. Som vanligt när vi tränar med andra hundar har jag ingen plan för jag försöker bara fokusera på att få honom lugn och tyst, men idag hade jag ändå någon sorts huvudplan eller mer en plan på bra övningar för att få honom lugn. Jag hade även med mig lite nosework grejer då jag märker att han här hemma blir väldigt intresserad och lugn utav att träna det. Tyckte det funkade sådär när jag försökte med nosework, han gjorde som han skulle men det gav honom inte den lugnande effekten jag hade hoppats på. Annars körde vi lite kontakt på plats i form av godishand och i slutet innan vi gick hem så testade jag att jag backade ifrån honom lite och belönade på avstånd när han låg ner och var tyst. Tyckte ändå det gick bra idag och även fast jag måste aktivera honom hela tiden för att han ska vara tyst så är jag nöjd, målet är ju att han ska kunna ligga uppbunden tyst så då måste man börja på andra sidan där det är jobbigt och svårt, men så är det med allt som man vill uppnå. Eftersom att jag mest satt ner såg jag mycket av det som Vendela & Barbie tränade på och dom var riktigt duktiga idag! Barbie hade sån fin fokus och deras samspel såg jättebra ut dom gångerna jag hann se vad dom tränade. Eftersom att det är just så billigt att boka nu i Januari så kommer det bli en hel del träning så långt pengarna räcker så att säga, hela Januari ut och förmodligen även Februari så kommer vi träna i hall minst en gång i veckan, sedan i Mars hoppas jag att vädret inte sviker oss allt för mycket så att vi kan flytta våran träning ut till klubben igen med kanske några enstaka träningar inomhus, mer än så kommer jag nog inte ha råd med - även fast det är billigt så blir det dyrt i längden.
Dagen bjöd på viltspår med Vendela & Barbie bakom TÖBK som vanligt, skulle vara kallt men superfint väder idag så vi tänkte att vi passade på. Vaknade dock på helt fel sida och var otroligt irriterad och trött, vilket jag tyvärr drog ut på min hund under tiden vi promenerade. Han drar alltid när andra hundar är med och mitt tålamod brukar vara bra, jag klagar visst men håller mig lugn och försöker småträna lite. Idag hade jag inget tålamod alls och det blev några konflikter under tiden, bara att ladda om och försöka igen nästa gång, ibland har man dom här dåliga dagarna och det är okej att ha dom också. Nu till spåret, Vendela la faktiskt vårat spår denna gången och det blev runt 200 m långt, mycket väl blodat, en skarp vinkel och en liggtid på ca 3 timmar. Utöver var det ett kort men intensivt spår som gick över berg, blåbärsris och en stig. Att ha en spårsäker hund har sina fördelar men det är då fan inte att han är såpass het och snabb i spåret, jag ramlar runt överallt i linan och kan knappt hålla kvar honom för jag kämpar typ för mitt eget liv, dramatiskt jag vet. Hur som så tog han spåret jättefint och bra, gick han fel virrade han lite men hittade snabbt tillbaka igen på spåret. Trots den svåra terrängen jobbade han på bra och det var bara stigen som var riktigt svår för honom, men det är nog för att såpass många människor har gått där under tiden. Märks förövrigt hur mycket vi har tröttnat på samma gamla spårskog, speciellt idag då det var så mycket folk och hundar som gick överallt och på stigarna där vi spårade. Skogen är även ganska liten och på dom flesta ställena är det terräng som inte går att komma fram i eller ännu mindre spåra i om man har en het hund och själv ska överleva. Dags att kanske hitta en ny spårskog men otroligt jobbigt egentligen då denna skogen ligger såpass nära. Men samtidigt finns det ju ingen plats för oss att kunna träna på det vi behöver, längden och vinklarna. Nästa spår ska jag iaf försöka köra så långt som jag bara kan och om det är möjligt försöka komma upp i iaf 500m, behöver se hur hans uthållighet är när spåret är såpass mycket längre. dagens misslyckade spårbilder, projekt försöka få en lyckad spårbild fortsätter...
|
Linnea Eriksson, 17 årFödd och uppvuxen i Göteborgs innerstad men bor numera ute på landet i Lödöse, Lilla Edet. Kategorier
Alla
Arkiv
Januari 2020
|